Kreuger Ivar, 1880–1932, finansman, civilingenjör, bror till Torsten Kreuger.
Ivar Kreuger föddes som äldste sonen i en välbärgad fyrabarnsfamilj i Kalmar 1880. Pappan Ernst ägde en tändsticksfabrik och var konsul. 20 år gammal reste Ivar till New York för att pröva vingarna. Amerika arbetade han i huvudsakligen med konstruktions- och beräkningsarbeten åt många byggföretag.
Ivar Kreuger lärde sig att arbeta med den nya byggmetoden armerad betong, som användes i USA. Metoden var ny och som Julius Kahn hade patent på. Kreuger var visserligen inte anställd av bolaget Trussed Concrete Steel Co som använde sig av metoden.
Vägen till framgång för var Kreugers matematiska naturbegåvning. Goda kunskaper i mattematik gjorde Kreuger framgångsrik som byggnadsingenjör i USA. Kreuger fick utföra ingenjörsarbeten åt konsultföretaget Purdy & Henderson mellan åren 1902 och 1903. Ingenjörsarbetet bestod i att utföra avancerade beräkningar av nya konstruktioner. Kreuger fick förmånen att delta i arbetet med att bygga skyskrapor i New York på Manhattan.
Under sin tid i USA tog han även med sig kunskap om hur amerikanska storföretag arbetade. Kreuger studerade under sin tid i USA handeln av aktier och andra värdepappersinstrument fungerade på Wall Street. Full med nya erfarenheter och kunskap från USA av ny byggteknik som inte fanns i Sverige och nya sätt att göra affärer återvände han till hemlandet 1907.
Till Sverige kom han tillbaka med ett exklusivt avtal om att få använda det patenterade Kanh-byggnadsteknik. Kreuger lanserade med framgång systemet både i Sverige och i Tyskland.
Ivar bildade 1908 tillsammans med Paul Toll (1882-1946) byggnadsfirman Kreuger & Toll, som blev en av landets största tack vare en rad spektakulära byggprojekt t i Stockholm, som Stadion och NK-varuhuset. 1917 ombildades företaget till holdingbolag och blev moderbolag till Svenska Tändsticks AB, grundat av Kreuger samma år efter sammanslagning av hela den svenska tändsticksindustrin.
Kreugerkoncernen skaffade sig snart en stark ställning internationellt. Den goda internationella ställningen fick han genom att ge stora lån till olika stater. I de flesta fall mot att AB Kreuger & Toll erhöll tändsticksmonopol.
Kreuger grundade Svenska Cellulosa (SCA) AB 1929 och Bolidens Gruv AB 1931, köpte aktiemajoriteten i Telefon AB L.M. Ericsson 1930 och stora aktieposter i andra storföretag.
Kreuger, vars skygghet för publicitet blev legendarisk, åtnjöt personligen stort förtroende i vida kretsar. Värdepapper som Kreuger börsnoterade steg kraftigt. Nyemissioner som hans bolag gjorde såldes till kraftiga överkurser. Bakslaget för Kreuger kom 1929 då världen drabbades av en ekonomisk kris. Detta fick ödesdigra följder för koncernen, som snabbt hamnade i en likviditetskris. Som ett led i försöken att rädda företaget såldes aktiemajoriteten i L.M. Ericsson 1931 till den amerikanska konkurrenten ITT, som året efter krävde att köpet skulle återgå med motivering att teleföretaget skulle ha övervärderats. Den spruckna ITT-affären innebar bl.a. att AB Kreuger & Toll tappade en stor del av den livsviktiga kreditvärdigheten på den amerikanska marknaden.
Krisen för koncernen kulminerade den 12 mars 1932 då Kreuger begick självmord i Paris, varefter AB Kreuger & Toll försattes i konkurs. Representanter för Riksbanken och regeringen skulle möta honom i Paris. På eftermiddagen den 12 mars hittades han död i sin lägenhet. Han var skjuten genom hjärtat och bredvid honom låg pistolen. Det har spekulerats om det kanske inte var ett självmord.
Utredningarna efter Kreugerkraschen visade att koncernens lysande ställning varit i hög grad konstlad och till stor del upprätthållits med hjälp av förfalskningar och bedrägliga transaktioner. I utredningarnas spår följde fängelsedomar mot flera ansvariga inom Kreugerkoncernen, medan andra drabbades av höga böter. En politisk följd av kraschen blev statsministern C.G. Ekmans avgång, efter avslöjandet om att han tagit emot pengar av Kreuger för sitt partis räkning.
Kreuger Torsten
Kreuger Torsten, 1884–1973,
Affärsman. Han deltog i uppbyggandet av broderns koncern, bland annat genomförde han tändsticksmonopol i Polen. 1921–30 var han VD i Högbroforsens Industri AB. Högbroforsens Industri AB, som drev en massafabrik, ingick från 1920 i Ivar Kreugers konglomerat. Företaget gick i konkurs strax efter Kreugers självmord 1932. Torsten Kreuger dömdes 1933 till fängelse för oegentligheter i redovisningen.